Adhd och föräldraskap. Vi alla som har barn älskar dem och vill deras bästa. Men hur blir man en bra förälder och vad innebär det? Om man försöker blir man någonsin klar? Får man dessutom ett barn med särskilda behov så ställs stora krav eller åtminstone så uppstår stora behov. Jag fick ett barn med adhd. Jag hade ingen kunskap innan om hur man tar hand om barn. Jag hade ingen formulerad idé om hur jag skulle vara som förälder. Jag visste inte vad adhd var eller vad det betydde för mig. Jag började från noll. [Vill du mer inspiration? välkommen till kunskapsbrevet Funka med adhd.]
Det blev ju pinsamt
Först trodde jag att det var adhd jag behövde lära mig om. Vad innebar det för min son? Vilka var svårigheterna? Vad kunde vara styrkorna? Vad var det för anpassningar som krävdes? Men det skulle visa sig att det var mig själv jag behövde lära känna för att komma vidare. För jag upptäckte att jag inte kunde kontrollera mitt barn. Jag kunde inte tvinga honom att sitta stilla, att ”uppföra sig”, att prata lägre eller ”dämpa sig”. Han var hyperaktiv. Han rörde sig konstant. Han slet, rev och slog på saker. Han pratade högt. Han pratade mycket. Frågade mycket. Och det skapade reaktioner hos andra barn och andra vuxna.
Ju mer frustrerad jag blev över att inte kunna kontrollera situationen desto argare blev jag. Det blev ju pinsamt. Jag kände förväntningarna av att sätta ner foten. Säga ifrån på skarpen. Styra upp ungen helt enkelt. Problemet var ju att det inte fungerade. Visst kunde jag bli arg och ryta till. Men det gav inget resultat. Vi var bara två som skrek istället för en. Och skrikandet fick mig att känna mig som en usel förälder. Jag vet inte om du har varit där? Men när du känner dig som en usel förälder är det väldigt lätt att du gör saker som gör situationen sämre. För du är konstant trött och arg och du bemöter ditt barn utifrån det. Barnet reagerar på bemötandet och blir mer utåtagerande vilket gör dig ännu argare. Kanske har du sett någon svettig förälder kämpa med sitt barn på affären? [vill du veta hur du kan handla utan bråk?]
Ny som chef och ny som adhd-förälder
Under den här perioden jobbade jag heltid som chef och det var en omställning att balansera kraven på jobbet med behoven hemma. Energin skulle behöva räcka till både och. Hur skulle jag få energin att räcka till för både familj och jobb? Jag hade aldrig varit i den situationen utan var van att kunna lägga allt fokus på jobbet. Jag var chef för första gången och jag var förälder för första gången. Och faktum är att jag hade en idé om vilken typ av chef jag ville vara innan jag hade tankar om vilken förälder jag ville vara. Det jag märkte var att det tog mycket energi från mig att hantera båda de här delarna av mitt liv.
Låter kanske konstigt men en hundkurs fick mig att inse att jag kunde välja en ny väg. [hundträningen gjorde mig till en bättre förälder]
Under våren kommer jag att blogga om att hantera ledarskapet över sig själv, det medvetna föräldraskapet och sist men inte minst adhd-anpassningar i vardagen. Hoppas du vill hänga med! Och jag skulle älska om du vill dela med dig av dina egna erfarenheter i kommentarerna! Genom att ta del av varandras erfarenheter kan vi hjälpa och stödja varandra. Vi behöver ju inte komma på allt själva. Vi kan lära varandra och lära av varandra!
Ha det fint!
Ps. Vill du hänga med i bloggen så välkommen att prenumerera på kunskapsbrevet Funka med adhd!