Har samhället rätt att definiera mitt barn som avvikande?

By Funkamedadhd | adhd

Apr 15
diagnos adhd

I veckan höll jag föredrag på Högskolan i Gävle som hade en konferens för fritidshem. Innan jag skulle prata om hur man får ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola så lyssnade jag på en professor i specialpedagogik som pratade om inkludering.

Han gjorde även referenser till adhd som jag tyckte var intressanta. Bara för att vara tydlig så ifrågasätter Nilholm inte att adhd finns.

Barn diagnosticeras oftare med adhd om de är födda sent på året. Särskilt då pojkar som har problem att klara skolans krav på koncentration och uppförandekoder. Min son är född i oktober. Hade det varit annorlunda om han var född i januari?! Jag kan ju inte låta bli att undra.

Olika samhällen ställer olika krav på vad som krävs när det gäller koncentration och impulskontroll. Kan det förklara den variation av mängd diagnoser som finns mellan olika länder? Gör det att de svårigheter som adhd medför upplevs som än mer besvärliga nu än förr?

I förskolan pågår just nu en skolifiering det vill säga att det har börjats ställa mer skolliknande krav. Man betonar där att det är viktigt att tidigt upptäcka barn och elevers problem. När allt fler barn inte når upp till de krav på koncentration och impulskontroll som förskola och skola ställer kommer förmodligen diagnosticeringen att öka.

Om kraven i skolan var att barnen i första klass skulle klara andragradsekvationer så skulle de flesta barnen tillskrivas inlärningssvårigheter.

Tanken svindlar - har vi för hög ambition när det gäller barnens förmåga till impulskontroll och koncentration? Vi vet att den del av hjärnan som kontrollerar förmågan att planera, hålla ut mot långsiktiga mål och konsekvenstänkande är den som utvecklas sist. Den är faktiskt inte färdig  förrän i tjugoårsåldern!

Fler barn kommer alltså att betraktas ha vad som av psykiatrin betraktar som en störning i hjärnan funktioner. De alltså barnen själva och inte deras miljö som man tycker är problematisk.

På föredraget gjorde Nilholm skillnad på elever med problem och elever i problem. Helt olika synsätt. 

Anser man att eleven är problemet kommer man söka lösningar som innebär att barnet ska förändra sig. Ser man eleven i ett problem börjar man söka lösningar runt om barnet. Hur ser undervisningssituationen ut? Vilka krav ställer vi? Hur kan vi ändra miljön? Hur kan vi ändra upplägget? Vad kan jag som vuxen göra för att få eleven att lyckas?

Det här stärkte verkligen min egen upplevelse av ett samarbete som fungerar där jag upplever att pedagogerna jobbar med förutsättningarna runt om min son. De försöker inte ändra på mitt barn.

I Sverige säger vi att 5 % av barnen har adhd. I North Carolina, USA uppgavs 16% ha diagnos varav så mycket som 30 % av pojkarna äldre än 9 år har diagnos.

Professorn ställde en väldigt intressant fråga:

Vilken rätt har ett samhälle att definiera en så stor del av sina barn och unga som avvikande?

Vad tycker du?

adhd-blogg



Boka mig gärna för ett föredrag om samarbete mellan hem och skola eller hur man får vardagen att funka med barn med adhd: jill@funkamedadhd.se, 070-799 82 29


Läs hela Claes Nilholms blogginlägg om NPF här.

Inkludering vad är det? Fyra betydelser enligt Nilholm:

  • inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass.
  • inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass och har en bra situation där.
  • inkludering betyder att alla elever har en bra situation.
  • inkludering betyder att klassen är en gemenskap.
Följ oss gärna!
Follow

About the Author

Jag vill bidra till att alla barn ska få tillgång till sina styrkor. Häng med så får du inspiration, metoder och mindset som hjälper dig att bli den förälder ditt barn behöver.

(2) comments

Add Your Reply