Menu


Helena Wallberg arbetar som fortbildade och kvalitetsutvecklare och har många års erfarenhet med sig som bland annat gymnasielärare och specialpedagog. I det här avsnittet delar hon med sig av sina konkreta tips för hur lärare kan göra för att skapa bra lärandemiljöer. Tips som är grundande i forskning.

Vetenskapsrådet har konstaterat tre områden som är framgångsrika när det gäller barn med behov av särskilt stöd.

  • Explicit undervisning innebär att man tydliggör förväntningar, visar en modell som eleverna jobbar sig mot med hjälp av återkoppling och självskattning. Det är en del av formativ bedömning.
  • Kamratlärande – elever lär varandra och får lära sig hur man lär andra.
  • Metakognitiva strategier – elever får lära sig att formulera hur de tänker kring sitt arbete och sitt lärande i syfte att hitta goda strategier.
    Vetenskapsrådet konstaterade också att det här var bra för alla elever oavsett behov av särskilt stöd eller inte.

 

Helena lyfter fram vikten av att som lärare våga lägga tid på att skapa en god relation till elever i början av terminen och skapa väl fungerande grupper. Utan fungerande relationer och grupper kommer inte de särskilda anpassningarna att ha den effekt som var målet. Hon betonar att bemötande och relationsbyggande är en viktig grund för att nå målen med undervisningen.

En brist som Helena ofta uppmärksammar är att skolor ofta saknar gemensamma rutiner för hur de ska hantera problematiska situationer. Rutiner skulle spara tid och säkra att alla elever får rätt stöd och hjälp. En utmaning är att lärare sköter sitt eget klassrum och bedömer själva när de tycker att det inte fungerar. En bedömning som kan bli olika från lärare till lärare.

Det ställs större krav på lärare idag, det ska man komma ihåg, menar Helena. Det är lätt att klaga på lärare och skolan men det är svårare att vara lärare idag än vad det var förr. Skolan skulle tjäna på att ställa fler frågor till eleverna, till sig själv som lärare, till kollegorna och till föräldrar för att få reda på mer om varför det inte fungerar.
Återkoppling ser Helena som en viktig framgångsfaktor. Elever som gör extra ansträngningar måste få uppmärksamhet för det! Återkoppling som ”bra jobbat” till hela klassen har ingen verkan. Särskilt elever med svårigheter behöver tät återkoppling för att orka hålla motivation och koncentration uppe.

Vill du följa Helena Wallbergs blogg så kan du gör det här.

 

Missa inget poddavsnitt, blogginlägg eller annat som hjälpe dig att få en smidigare vardag > anmäl dig till Funka med adhd:s nyhetsbrev!